Båten Maja

Snabbfakta

Båttyp:

Vega 27

Längd öa:

8.25 m (27 fot) 

Bredd:

2.46 m 

Djup:

1.17 m 

Deplacement:

2300 kg 

Köl:

Järn 

Kölvikt:

1100 kg 

Krysställ:

27.7 m² 

Lystal:

1.02 

Motor:

Volvo Penta md6 10 hk

Prod. start:

1966 

Prod. stop:

1980 

Antal prod.:

3552 st 

Konstruktör:

 Per Brohäll

 

Modifieringar

Masten

Majas huvudsakliga framdrivning kommer att ske med segel därför är det viktigt att riggen är i gott skick. Tidigt bestämde vi oss för att den skulle få sig en riktig översyn så vi kontaktade Nisse Holmdahl på Proctor Mast i Henån. Han lovade att hjälpa oss att byta allt stående i riggen(vant, stag, vantskruvar ).

Så de var bara att rigga ner masten, lägga den på biltaket och köra ner till Henån. För er som undrar kanske det inte ser helt laglydigt ut att köra runt med en 9 meters mast på en knappt 4 meters bil. Men enligt fabror blå som Nisse pratat med får man lasta saker som är upptill 18 meter. Bara det inte sticker ut framåt och man märker den aktre änden med t.ex ett rött tygstycke. Allt gick bra och masten kom tillbaka till Hunnebostrand nyservad, nyvaxad och med splitter nya vant och stag! 

 

 

 

Förvaringsbox

Eftersom vi kommer att göra en ganska så lång översegling krävs det mycket stuvutrymme. En låda mellan kojerna i salongen skulle fylla fler funktioner än bara stuvutrymme. När man stuvar en båt vill man i största möjliga mån centrera vikten för att båten skall bli följsam i grov sjö. Med lådan kommer vi att kunna stuva mat och vatten på ca 200 kg. Lådan kommer dessutom att tjänstgöra som bord för sjökortsläsning etc. 

Till lådan använde vi oss av 12 mm formplywood som är både starkt och mer fukttåligt än vanlig plywood. Eftersom durken långt i från består av räta vinklar var det mycket mätande (blandat med en stor portion höftande). Efter att sågat till bitarna var det bara att skruva ihop delarna. Att vi när vi kom till båten fick skruva isär lådan igen, för att den inte gick in, är en annan historia..

 

Image 

Image

 

Image

 

Stort tack till lillbrosan som hjälpte till med sina snickarfärdigheter!

 

GPS-Upphängning

Jag hade en ide från början att man skulle sätta Gps´n på ett skott i båten. Men då kommer man endast kunna följa navigeringen från insidan, skulle man montera den på utsidan kommer man endast att kunna följa navigeringen från utsidan. Efter att Yrvind kommmit med en ide om att sätt gps´n på ett par gångjärn för kunna fälla ut deni sittbrunnen fanns det bara just det alternativet. Jag bultade först en platta på insidan skottet som vätter mot sittbrunen. Nu hade jag en bra plattform för min gångjärnsbräda. Här ser ni resultatet..

ImageImage

 

Länspump

 

Den befintliga länspumpen på Vegan är placerad alldeles vid sidanav rorkulten i sittbrunnen. Det är en ”kolvpump”  det är ett kopparrör som sitter fast i durken och sticker ner ca 30cm. I änden finns en backventil och efter den sitter det en slang som går ner i kölsvinet. För att man skall kunna pumpa upp vatten har man ytligare en backventil son är svetsad på en liten stång som mynnar ut i ett handtag i höjd med durken.  I start läget är dom båda ventilerna i botten av röret. När man sedan drar i handtaget åker den översta ventilen med upp, i stängt läge. Det skapas då ett undertryck i röret som gör att den understa ventilen öppnar sig och låter vattnet flöda in. När man sedan trycker ner igen Flödar vattnet ovan den ventil nummer två. Nästa lyft i handtaget gör att vatten sugs upp i sittbrunnen och rinner ut i självlänsen.

 

 Att använda pumpen är mycket jobbigt eftersom den med åren har börjat kärva mellan röret och ventilen. Dessutom ligger det nu en trädurk i sittbrunnen som man måste ta bort varje gång man ville pumpa. Eftersom det är mycket viktigt att ha en länspump som fungerar riktigt och inte är svår att komma åt bestämde vi oss för att installera en ny.  

Den nya pumpen gör att man lpå ett enkelt sätt kan öppna sittbrunnsluckan och pumpa ett par gånger då och då för att kolla att inget vatten läckt in. Eller väl så viktigt att ingen av alla de behållare med vatten som vi har i båten har börjat läcka. Efter som det redan fanns en befintlig slang ner i kölsvinet var det enkelt att para koppla på den nya. Som utlopp använde jag avgasröret till den kasserade Eberspräschern .

 

ImageImage 

Pumpen nere i en av sittbrunnsluckorna, där sitter den inte ivägen samtidigt ganska lättåtkomlig.

 

AIS

 

Ett av värsta scenariorna som skulle hända ute på havet är att man blir påkörd av en annan båt. Eftersom man inte ekan hålla vakt dygnet runt i flera veckor är det tryggt att på något sätt visa att man finns. För kunna synas har vi installerat en AIS som är sponsrad av True Heading. AIS, Automatic Identification System, är en box som hämtar information om vår position och fart via en gpsantenn. Informationen skickas vidare via en annan antenn till båtar i närområdet. Så alla med denhär utrustningen kommer att kunna se oss när vi kommer inom en radie av 15-20distans. I boxen finns även en del förprogrammerad data till exempel båtens namn och anropsingnal. 

   Samma antenn som skickar ut information plockar även upp signaler som sänds ut av andra båtar med AIS system. Detta gör att även vi får information om var båtar befinner sig. Att vi kan se deras namn och anropsingnal är väldigt värdefullt. Det gör att vi kan ropa upp dom och få färska väderrapporter och kanske några andra upplysningar. Förhoppningsvis kommer vi att träffa på endel fartyg under resans gång med internet. Tanken är då att dom kanske kan rapportera våran position till dom där hemma. AIS boxen har ingen skärm så för att kunna se informationen måste man skaffa sig en GPS-plotter som är kompatibel med denna. Just en sådan fick vi av Christian på Garmin så nu kan vi fåreda på fartygs namn och anropsingnal när dom ligger i vår närhet. 

 

Man skall inte lita på att andra fartyg ser båten bara för att den sänder ut en AIS-singnal. När vi seglade från Belfast mot Kinsale var det en Stena färja som närmade sig från styrbord.  För tillfället gjorde bara 3-4knop så vi hade inte så stora möjligheter att väja för det stora fartyget som gjorde runt 15knop .

Jag anropade henne i god tid på VHFen för att få bekräftat att de såg oss och att vårat relativt nya AIS system fungerade. Tjejen som svarade bekräftade att våran AIS fungerade fint och att dom hade sett oss. Men dom hade inte sett oss med hjälp av deras AIS. Enligt henne använde dom inte det som varningssystem utan bara för att identifiera mål de sett på radarbilden. Tjejen rekommenderade starkt att vi skulle sätta upp en radarreflektor om vi ville bli sedda. Lite snopet har vi nu sattupp en reflektor (mot Svens vilja som inte tror de fungerar). Men tar det säkra före det osäkra när vi hade en nerpackad var det lika bra att sätta upp. Vad det gäller kollisionsrisk kommer trots detta AIS – systemet vara till stor hjälp då det varnar oss för fartyg så att vi kan väja för dom istället.

 

ImageImage

(1)AIS-Boxen      (2)Riggade upp en antennmast mycket för att slippa massa kablar i den riktig masten. 

 

Rodret

 

Vegan har erkänt ganska dålig styrförmåga. Rodret sitter monterat under båten i slutet på den halvlånga kölen vilket gör att hävarmen från båtens centrum inte blir lika lång som om rodret skulle suttit på akterspegeln. Denna detalj var en av de första sakerna som Yrvind tyckte vi skulle åtgärda.

Med rodret på akterspegeln får man mycket bättre styrförmåga och när man surfar ner för lite större vågor kan det vara skönt att ha ett roder med bra fäste i vattnet. Rodret skulle också göra båten mycket mer lättmanövrerad i hamn eftersom propellerstrålen nu kommer på rodret istället för ovanför bladet. Yrvind tog påsig arbetet att bygga ett roder helt från grunden:

” En lång hävarm ger inte bara mer kraft. Den ökar också rodrets periferifart genom vattnet och då vattnet hårdnar med kvadraten på hastigheten ger ett längre avstånd mycket mera kraft. Ett aktervinklat roder ger max hävarm dessutom fastnar inte sjögräs. Jag valde en ganska fet NACA-profil 0018 för bra bett upp till stora anfallsvinklar med tanke på att surfning ner för stora vågor kan ge broaching.    Krafterna har fördelats ut över hela backspegeln med tanke på att stora krafter kan uppstå. Snedstagen fungerar också som badstege”. 

 

  Det nya rodret gör det också mycket lättare att använda vår lite speciella självstyrningsmetod. (Beskrivning av självstyrning kommer inom kort.)

ImageImage

(1) Yrvind anländer från Västervik med det nya gularodret.  (2) Stor rostfri platta även på insidan för att  fördela krafterna.

ImageImage

(3) Mycket sikaflex på alla ytor...          (4) Rodret monterat och klart. Snedstagen fungerar även som badstege

 

 

Ventilerna

 

Vegans ventiler, de stora rutorna på sidan av överbyggnaden är något som inte är tillräkligt strakt för tillexempel en översköljande våg. Ventilen består av en h-list som håller fast en bit härdat glas. Konstruktionen gör att glaset kan ”ploppa” in om det blir förstort tryck. Tillexempel trycktes ena rutan in på Jarle Andhöjs Vegan när han var på väg runt Kaphorn.

Ville inte riskera att råka ut för samma öde så vi bestämde oss för att byta dessa mot utanpåliggande.  

 

Till rutorna använde vi oss av polycarbonat, en slags plexiglas fast mycket segare. Detta gör att det inte spricker t.ex när man borrar nära kanten.  Först tog vi ut dom gamla rutorna. Därefter lade vi en polycaronat bit utan på det befintliga hålet för att kunna rita av formen. Flyttade sedan ut linjen ca 5cm för att få ett lagom överlapp. Dom färdigsågade polycarbonatbitarna fäste vi sedan med betyltejp. En riktigt kladdig tejp som ofta används till jus detta. Sedan bultade vi med ca 20centimeters mellanrum. Med hjälp av en hårfläkt värmde vi längs kanten samtidigt som vi drog bultarna och tryckte på rutan för att betyltejpen skulle flyta ut ordentligt.   Viktigt att inte dra bultarna för hårt sa att polycarbonatet hamnar i spänn. Materialet tål nämligen statiskspänning mycket dåligt.

ImageImage

(1) Kladdigt att greja med betyltejp..     (2) Värmde och tryckte ut betyltejpen ordentligt.

ImageImage

 

Reparationer under resan.

 

 

Läckor..

Efter vår segling över Nordsjön fick vi surt erfara att båten läckte ganska kraftigt från överbyggnaden.

 

(1)Grabbräckerna på däck satt med genomgående skruv för att hålla ett motsvarande grabbräcke på insidan. Skruvarna har med åren blivit slitna och hålen likaså. Glappet mellan skruven och skrovet gjorde att det läckte in vatten. Vågorna som sköljde över däck gjorde att vi fick mycket blöta kojer eftersom vi sov direkt under räckerna.

ImageImage

Vi bestämde oss för att laga det ordentligt så vi satte dit genomgående bult och använde oss av mängder med sikaflex.

 

(2)Under ventilerna, fönstren, finns en dropplist för kondensvatten. Den var också skruvad utifrån och råkat ut för samma slitage som grabbräckerna. Där satte vi större skruvar och tättade här med en slags silikon som man använder för att täta rutor.

 

(3) Det läckte också in mellan skrovet och däcket. Här var vi tvugna att dra åt alla skruvar runt om hela båten. Till vår förvåning kunde man i vissa fall dra åt flera varv(!). För att vara på den säkra sidan penslade vi skarven på utsidan med epoxi och ovanpå det tejpade vi runt om hela båten med Tesa tejp.

ImageImage

 

Lösa bultar

 

Det står i Vegans handbok, om man har varit ute och seglat i hårt väder skall man dra åt alla bultar och skruvar som håller inredningen. Detta är väldigt viktigt eftersom inredningen bidrar till båtens hållfastighet. Detta har vi också fått erfara.

Skotten som är gjorda i plywood (eller kryssfaner som Yrvind säger) är fästa vid flänsar av plast som är laminerade på skrovets insida, med bultar. Det är dessa bultar som håller fast hela skottet som i sin tur håller upp överbyggnaden och masten. I hårt väder vibrerar dessa loss. När vi såg att flera muttrar saknades blev vi mycket oroliga och Yrvind utbrast "Den här båten e f## rutten". Så vi har nu ersatt alla som saknades och dragit åt alla så hårt vi bara kan.

 

VARNING

Vill varna alla som tänker ge sig ut med en Vega på lite längre seglingar. Innan ni packar båten full med massa saker. Dra alla bultar och skruvar riktigt ordentligt. Byt ut muttrarna till låsmuttrar eller åtminstone säkra dom med locktight. Det var grymt jobbigt att hålla på med det här när man fick flytta alla sina tillhörigheter tusen gånger bara för att komma åt skruvarna.

 

Ett annat mycket starkt tips, se till att båten är tät! Väldigt jobbigt att alla saker blir blöta. Speciellt när det är saltvatten som gör att det aldrig blir torrt.

 

Vi har nu förtroende för Maja och hoppas att vi inte skall få några oväntade problem av den här omfattningen under våran segling till Florida...